Känns fake

Rolig grej: mina halvt improviserade små känsloutbrott till kurtprosastycken har börjat bli alltmer ofta ljug och/eller past life. Än mer mina dito rap rhymes. Känns fake men man borde kanske glädjas pga det kan vara en sån där framgångshistoria. Frågan är bara hur fan jag ska lyckas undvika att det blir helt embiroeskt om det fortsätter komma missnöjesvalser från den nöjda kroppen.

Du håller förstås bara koll på etiketten. Are you real? Or you fake?

Freestyle

Min komihåglista är som ett taggmoln, ämnesord i ett hullrigt-om-bullrigt kluster och vissa ord mer fetstilta. Av någon anledning ingen relation mellan det akuta och mest framträdande och i störigaste mån tumlas allt runt som när muspekare läggs över molnet och orden snurrar i dålig 3D. En skenordning, allt annat än överskådligt.

Jag minns som freestyle, associationsbaserat. Var är jag nu, vad rimmar på detta. Du har en tavla med struktur. Kanske stirrar punkterna ned på dig, uppfordrande, och kanske är det samma sak alltihop ändå. Kanske romantiserar jag bara överblicken. Rättelse: Jag romantiserar överblicken, men vet inte om fog finns.