På bordet ligger guiden för lönesamtal för stadens anställda, skriven enligt beslut taget 2008. Förklaring av förvaltningens mål med lönesamtal, följt av kriterier för: målgruppsfokus; yrkesskicklighet; kvalitetsarbete; samarbete och arbetsklimat. Du kan påverka din lön genom utveckling i dessa aspekter.
När kuckelimucket är avklarat och Du fått beröm och kritik i respektive doser, säkert välförtjänt, kan Din chef inflika det att löneläget i pengar inte kan upplysas om ännu. Men när avtalsprocessen är färdig kommer Din kvartil enligt gällande duglighetsskala få del av kakan i sin gängse nivå. Med femhundra i genomsnitt får alltså Du sju om någon annan får nöja sig med tre. Varför satt Du och lyssnade på allt Du kunde göra bättre, när den skillnaden är så liten och dessutom spelad mot kamraters utrymme? Du vill istället göra sämre. Vill, men kan inte, för Du har hyfs och är den typ som aldrig skulle klara av en helt avtalslös rovdjursmarknad.
Utanför pågår kampen för ingångslönerna att matcha de treåriga högskoleutbildningarna för landets sjuksköterskor. Du är inte avundsjuk, Du skäms. Inte för låglöneyrket som Du valt med full klarhet, men Du tar ingen fight. Låter arbetet Du gör värderas än lägre.
Visar inlägg med etikett real. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett real. Visa alla inlägg
måndag 19 mars 2012
tisdag 18 januari 2011
Känns fake
Rolig grej: mina halvt improviserade små känsloutbrott till kurtprosastycken har börjat bli alltmer ofta ljug och/eller past life. Än mer mina dito rap rhymes. Känns fake men man borde kanske glädjas pga det kan vara en sån där framgångshistoria. Frågan är bara hur fan jag ska lyckas undvika att det blir helt embiroeskt om det fortsätter komma missnöjesvalser från den nöjda kroppen.
Du håller förstås bara koll på etiketten. Are you real? Or you fake?
Du håller förstås bara koll på etiketten. Are you real? Or you fake?
måndag 10 januari 2011
Freestyle
Min komihåglista är som ett taggmoln, ämnesord i ett hullrigt-om-bullrigt kluster och vissa ord mer fetstilta. Av någon anledning ingen relation mellan det akuta och mest framträdande och i störigaste mån tumlas allt runt som när muspekare läggs över molnet och orden snurrar i dålig 3D. En skenordning, allt annat än överskådligt.
Jag minns som freestyle, associationsbaserat. Var är jag nu, vad rimmar på detta. Du har en tavla med struktur. Kanske stirrar punkterna ned på dig, uppfordrande, och kanske är det samma sak alltihop ändå. Kanske romantiserar jag bara överblicken. Rättelse: Jag romantiserar överblicken, men vet inte om fog finns.
tisdag 14 december 2010
I got so little game I am the referee
Kan inte walk the walk, nor talk the talk. Blir mest ält. Jag försöker att inte låta detta påverka hur det blir sen som vuxen. Han sa att jag skulle fastna i det och jag lyssnar, tror på och accepterar. Ändrar inget, dock, pga går ej.
Varje tickande sekund är ljudet av en ny tegelsten till muren och sen när klockan är 22.38 får man acceptera att gå hela vägen runt den och inse att det var en ringmur. Efteråt när man förstår att den också var en eventuell hägring är det försent och han hade rätt.
Varje tickande sekund är ljudet av en ny tegelsten till muren och sen när klockan är 22.38 får man acceptera att gå hela vägen runt den och inse att det var en ringmur. Efteråt när man förstår att den också var en eventuell hägring är det försent och han hade rätt.
söndag 10 oktober 2010
Den där tjejen
Han har ständiga utläggningar om hur bra den där tjejen är, om det finns någon annan blogg man ska läsa: du vet att det är den där tjejens. Så du klickar länk och du läser lite men förstår faktiskt inte. Du gillar titeln och boken den kommer ifrån och vill gilla men du förstår inte, faktiskt.
Och år går och hintarna dit ligger kvar. Missa inte den där tjejen! Hon är bra. Och så sitter du hemma med helt annat liv och någon hintar om att den där tjejen har fest för sin bok som samlat bloggen du inte förstod. Du funderar på att gå dit men orkar inte, eller om det var något annat samtidigt.
Och dagarna efter och den där andra tjejen skriver om festen när alla var där, och hur de där två tjejerna har sin grej - den som var men som inte får vara mer, absolut inte, och vad svår den är - börjar du fatta. Du korsläser och börjar prata med den där andra tjejen och hon berättar sina saker och du läser på om deras grej. Kanske flörtar lite med den där andra tjejen men det är inget du faktiskt vet nåt om, plus att du Har Tjej liksom.
Men du fattar grejen och så börjar du läsa den där bloggen av den där tjejen och så sitter du och kommenterar och ni har utbyte. Ni har verkligen varit nära varandra väldigt mycket, passerat varandra och säkert till och med råkat stöta axel i nån popmiljö. Och ni hälsar sen ordentligt över Facebook innan den där tjejen kliver in på fest hos dig och du är skitfull och spiller alla bönor du har, till den grad att du framstår som något av en idiot.
Alla de platser ni gått förbi varandra ovetandes är nu platser som ni hälsar på varandra på, och du kanske råkar hålla en hand på den där tjejens lår i fylletron att ingen annan ser. I fylletron att det är något helt normalt som inte betyder något heller. Du friar på skoj i ett sms bara för att era pappor spelade samma musik i bilen och du skickar skålbilder på nyår och du går omvägar för att vara på samma fest. Varför vet man så jävla väl när det är en kväll då det händer? Kanske för att man inbillar sig det så ofta att man lurar sig själv att man visste när det väl slår in.
Men visst slår det in och du sitter där en morgon efter en utskällning som raggreplik, nyss legat och med ljug i telefonen för att inte behöva förklara just då att du faktiskt kommer att bli ihop med den där tjejen istället.
Visst slår det in och du sitter två år senare med den där tjejen i rummet intill, efter två år av skit och jubel, svek och stissig kärlek, värt varenda investering och omöjligt att tänka sig dess like. Du sitter och har.
Och år går och hintarna dit ligger kvar. Missa inte den där tjejen! Hon är bra. Och så sitter du hemma med helt annat liv och någon hintar om att den där tjejen har fest för sin bok som samlat bloggen du inte förstod. Du funderar på att gå dit men orkar inte, eller om det var något annat samtidigt.
Och dagarna efter och den där andra tjejen skriver om festen när alla var där, och hur de där två tjejerna har sin grej - den som var men som inte får vara mer, absolut inte, och vad svår den är - börjar du fatta. Du korsläser och börjar prata med den där andra tjejen och hon berättar sina saker och du läser på om deras grej. Kanske flörtar lite med den där andra tjejen men det är inget du faktiskt vet nåt om, plus att du Har Tjej liksom.
Men du fattar grejen och så börjar du läsa den där bloggen av den där tjejen och så sitter du och kommenterar och ni har utbyte. Ni har verkligen varit nära varandra väldigt mycket, passerat varandra och säkert till och med råkat stöta axel i nån popmiljö. Och ni hälsar sen ordentligt över Facebook innan den där tjejen kliver in på fest hos dig och du är skitfull och spiller alla bönor du har, till den grad att du framstår som något av en idiot.
Alla de platser ni gått förbi varandra ovetandes är nu platser som ni hälsar på varandra på, och du kanske råkar hålla en hand på den där tjejens lår i fylletron att ingen annan ser. I fylletron att det är något helt normalt som inte betyder något heller. Du friar på skoj i ett sms bara för att era pappor spelade samma musik i bilen och du skickar skålbilder på nyår och du går omvägar för att vara på samma fest. Varför vet man så jävla väl när det är en kväll då det händer? Kanske för att man inbillar sig det så ofta att man lurar sig själv att man visste när det väl slår in.
Men visst slår det in och du sitter där en morgon efter en utskällning som raggreplik, nyss legat och med ljug i telefonen för att inte behöva förklara just då att du faktiskt kommer att bli ihop med den där tjejen istället.
Visst slår det in och du sitter två år senare med den där tjejen i rummet intill, efter två år av skit och jubel, svek och stissig kärlek, värt varenda investering och omöjligt att tänka sig dess like. Du sitter och har.
fredag 1 oktober 2010
Metoder
Sitter i skotteld för en självbild etc-föreläsning. Inser problemet med exempelvis att varje dag sätta ihop en lista över bra saker istället för älta misstag. Att dessa saker skulle spegla endast vad jag tror att jag vill tro att du vill höra. "Du" som i andra.
Också ett jävla förtryck att förstå skillnader på -bild, -känsla, -förtroende.
Också ett jävla förtryck att förstå skillnader på -bild, -känsla, -förtroende.
Back to back-when
Jag läser andras gamla dagboksbloggar och liksom ser som ett parallellspår, en bakgrundsmusik, en extradubb, hur mitt liv samtidigt var. Juni, varma dagar och doft av något nytt uppblandat med stanken av något gammalt. Vänder mig i en halvkroppsrörelse och bara lyfter lådan från dåtid och placerar den i en annans dåtid. Jämför inte, jag blandar upp. Känslan som är snabbare än en flying DeLorean.
onsdag 29 september 2010
En dagens tack!
Det är värdelöst att vara nöjd. Jag ska skriva en roman!
onsdag 22 september 2010
Kurtward
Har jag berättat att jag är en ynkrygg? Det är jag. Alltså inte som att det är mitt fel, men, det är dagens och de senaste 29 årens sanning. Inte som att jag gjort nåt heller just nu, men jag tänkte på det. Jag vänder inte ens konflikterna ryggen, jag bara nickar och håller med. Jag är en charterguide.
Le åt kameran! Här ska banne mig minglas.
Le åt kameran! Här ska banne mig minglas.
tisdag 21 september 2010
Pulvret i bröstet
Bara när jag sjunger har jag inte ångest. VAFAN ÄR DET?
Här nivåerna jag vanligen uppnår, i procentuell ångest: 15, 13, 16, 21, 10, 27, 35, 20, osv. Nånstans däromkring. En molande men inte övertagande känsla. Så fungerar måendet för mig. Jag har aldrig varit av med den. Nu är den några snäpp värre eftersom det misstänkta blivit fakta och man slås i ansiktet av hockeykör åt Jimmie och blå blå blå bakgrund. Bara idioter överallt som inte hanterar något rätt och jag har aldrig varit så upprörd över inkompetenta medier förr.
Och hon intill säger att det känns som att vara dumpad, och ja det gör det faktiskt, jag håller med henne. Det är hjärtekross. Jag vet att det en dag kan bli bättre, men lägger sordin av plattmunnad osmiley över tillvaron. Har jag rätt till leenden? Nä, jag är hjärtekrossad.
Det fungerade i två minuter att sjunga lite. Det räcker inte. Alternativet är att gråta, det är alltid något.
Här nivåerna jag vanligen uppnår, i procentuell ångest: 15, 13, 16, 21, 10, 27, 35, 20, osv. Nånstans däromkring. En molande men inte övertagande känsla. Så fungerar måendet för mig. Jag har aldrig varit av med den. Nu är den några snäpp värre eftersom det misstänkta blivit fakta och man slås i ansiktet av hockeykör åt Jimmie och blå blå blå bakgrund. Bara idioter överallt som inte hanterar något rätt och jag har aldrig varit så upprörd över inkompetenta medier förr.
Och hon intill säger att det känns som att vara dumpad, och ja det gör det faktiskt, jag håller med henne. Det är hjärtekross. Jag vet att det en dag kan bli bättre, men lägger sordin av plattmunnad osmiley över tillvaron. Har jag rätt till leenden? Nä, jag är hjärtekrossad.
Det fungerade i två minuter att sjunga lite. Det räcker inte. Alternativet är att gråta, det är alltid något.
måndag 13 september 2010
Kurt Knarkare
Fy fan att man älskar det trasiga. Vältrar sig. Etc.
Åh ge mig din skit i bloggform! Jag älskar dig när du tycker synd om dig själv, det är inte alls osympatiskt. Jag menar det. Men det är nog skadligt. Man kan bli sån. My heroes had the heart to lose their lives out on the limb med nån jävligt dum skit som de inte borde sysslat med. Man kan bli sån.
Visste du att jag har missbrukarsjäl? Och bara när jag skriver den saken myser jag över dess sanning och potentialen det har. Jag knarkar mitt missbruk. Möter en vägg av perfektion i min vardag som är överväldigande trygg, lugn och förjävla vacker. Ser någons leende och njutning och lugn och vet att det är lika bra knark det - men jag har inte klättrat över väggen än. Jag tror inte riktigt på andra sidan.
Men ibland tror jag att jag kan få allt.
- - -
(trigger)
Åh ge mig din skit i bloggform! Jag älskar dig när du tycker synd om dig själv, det är inte alls osympatiskt. Jag menar det. Men det är nog skadligt. Man kan bli sån. My heroes had the heart to lose their lives out on the limb med nån jävligt dum skit som de inte borde sysslat med. Man kan bli sån.
Visste du att jag har missbrukarsjäl? Och bara när jag skriver den saken myser jag över dess sanning och potentialen det har. Jag knarkar mitt missbruk. Möter en vägg av perfektion i min vardag som är överväldigande trygg, lugn och förjävla vacker. Ser någons leende och njutning och lugn och vet att det är lika bra knark det - men jag har inte klättrat över väggen än. Jag tror inte riktigt på andra sidan.
Men ibland tror jag att jag kan få allt.
- - -
(trigger)
tisdag 7 september 2010
Kurtzenjammer Kinski
Vi låg hela dagen och käkade mat och kakor och såg på filmer jag aldrig skulle fått för mig att se annars. Herzog och Kinski-box på brunch-filmklubb. Jag tänkte på jobbiga konstnärer. Fan vad jobbiga såna är. Herzog verkade obalanserad på samma sätt som japanerna på Nakahama Broadcasting tycker att George Costanza är. Ler och säger skitkonstiga saker som om det vore helt normalt. Klaus Kinski var väl Kramer då - eller snarare han som ska spela Kramer i meta-sitcomen de gör i serien. Ja, Kinski stal garanterat russin från allt och alla.Herzog kunde likt Costanza inte låta bli att fråga.
Naturligtvis var filmjävlarna skitbra och jag får fortsätta utsätta mig för verk skapade av djupt osympatiska människor.
(Aguirre, Nosferatu och Min bäste ovän var filmerna. Nosferatu var dock mest bra av lulz.)
tisdag 31 augusti 2010
På kurs med Kurt
Jag var på utbildning för valarbetare idag. Jag är inte valarbetare, men jag ska hålla lokal för de två som är det under förtidsröstningen i huset jag jobbar. Detta har jag lärt mig:
Allt kan gå fel. Massor av n00bs ska sitta och härja med kuvert som måste vara noggrant fixade och allt möjligt leder till "då har ni sumpat väljarns rösträtt". Personröster är sjukt lättvaskade. Folk kryssar fel till höger och vänster och tar lappar från fel krets. Blankröster är i Valmyndighetens ögon ogiltiga, alltså är det mycket roligare att lulzvaska än att blankvaska.
Valmyndigheten har dessutom sett när George Costanzas fästmö slickar ihjäl sig på kuvertklister, för det finns fuktargrejer till valarbetarnas massklistranden av fönsterkuvert med röster. Det var allt bra tänkt!
Allt kan gå fel. Massor av n00bs ska sitta och härja med kuvert som måste vara noggrant fixade och allt möjligt leder till "då har ni sumpat väljarns rösträtt". Personröster är sjukt lättvaskade. Folk kryssar fel till höger och vänster och tar lappar från fel krets. Blankröster är i Valmyndighetens ögon ogiltiga, alltså är det mycket roligare att lulzvaska än att blankvaska.
Valmyndigheten har dessutom sett när George Costanzas fästmö slickar ihjäl sig på kuvertklister, för det finns fuktargrejer till valarbetarnas massklistranden av fönsterkuvert med röster. Det var allt bra tänkt!
måndag 30 augusti 2010
Kurt går till val på eget program
Kurt Prosa tycker att vi ska göra det svårare för företagen,
företagen är bara dumma.
Kurt Prosa gillar mamma statens sköna famn.
Kurt Prosa tycker att vi ska ha färre jobb,
fast man ska dela på jobben.
Ett halvt jobb till alla tycker Kurt Prosa.
Det blir lagom.
Skatter ska vara enkla tycker Kurt Prosa.
Inga konstigheter, bara en skatt.
Bort med moms och avgifter och sån svår matte.
Utom på knark, för knark är så dumt
så det måste vara dyrt med knark.
Skatt på knark.
Om Lars Ohly vill, så får han kalla sig kommunist.
Kurt Prosa är liberal där.
Varje person får ansvara för sin titel själv
och för konsekvenserna.
På skolorna får man ha på sig vad man vill.
Kurt Prosa vill att alla ska dölja ansiktet för Jan Björklund,
gärna med Darth Vader-mask,
för då ser han inte hur mycket man skrattar åt honom.
Kurt tycker att Jan ska slippa se det.
Det blir pinsamt annars.
Kurt Prosa vill se en death-match ("döds-kamp")
mellan Göran Hägglund och den där gorillan.
Gorillan ska heta LeChimp, fast den inte är en schimpans.
Feminister måste sluta ha bättre sex än andra.
Det är inte rättvist. Kurt Prosa vill ha det rättvist.
Kurt tycker att miljön är viktig,
det är fint med grön natur.
Kurt Prosa vill förbjuda vintern,
det ska vara grönt alltid.
Om Kurt Prosa får bestämma
då ska ingen få skräpa ner i naturen
när det är techno-fest utomhus.
Det ska vara mer fest i skogen.
Och så vill Kurt Prosa ha hip-hop i skogen.
Free Gucci, tycker Kurt Prosa.
För övrigt anser Kurt att Slussen bör förstöras.
företagen är bara dumma.
Kurt Prosa gillar mamma statens sköna famn.
Kurt Prosa tycker att vi ska ha färre jobb,
fast man ska dela på jobben.
Ett halvt jobb till alla tycker Kurt Prosa.
Det blir lagom.
Skatter ska vara enkla tycker Kurt Prosa.
Inga konstigheter, bara en skatt.
Bort med moms och avgifter och sån svår matte.
Utom på knark, för knark är så dumt
så det måste vara dyrt med knark.
Skatt på knark.
Om Lars Ohly vill, så får han kalla sig kommunist.
Kurt Prosa är liberal där.
Varje person får ansvara för sin titel själv
och för konsekvenserna.
På skolorna får man ha på sig vad man vill.
Kurt Prosa vill att alla ska dölja ansiktet för Jan Björklund,
gärna med Darth Vader-mask,
för då ser han inte hur mycket man skrattar åt honom.
Kurt tycker att Jan ska slippa se det.
Det blir pinsamt annars.
Kurt Prosa vill se en death-match ("döds-kamp")
mellan Göran Hägglund och den där gorillan.
Gorillan ska heta LeChimp, fast den inte är en schimpans.
Feminister måste sluta ha bättre sex än andra.
Det är inte rättvist. Kurt Prosa vill ha det rättvist.
Kurt tycker att miljön är viktig,
det är fint med grön natur.
Kurt Prosa vill förbjuda vintern,
det ska vara grönt alltid.
Om Kurt Prosa får bestämma
då ska ingen få skräpa ner i naturen
när det är techno-fest utomhus.
Det ska vara mer fest i skogen.
Och så vill Kurt Prosa ha hip-hop i skogen.
Free Gucci, tycker Kurt Prosa.
För övrigt anser Kurt att Slussen bör förstöras.
söndag 29 augusti 2010
Kurt Prosa rotar i arkiven
När man ser på det där gamla gamla, de där sakerna i vardagstexterna, dagboken, b-l-o-g-g. Kunde man se att jag höll fasad? Inget sprudlande liv eller så, men nog fan var inget fantastiskt. Jag skrev faktiskt inte en rad om att det var fullständigt skit. Varför skulle jag då skriva?
Det är inte tillbaka nu, men det slog mig när jag såg något annat. Misstänkte likheter. Hur man på alla plan och platser håller undan och inte belastar andra med hur det känns. Eller bara peppar sig själv och upplyser det miserabla jaget att man faktiskt har trevligt också.
Det är inte tillbaka nu, men det slog mig när jag såg något annat. Misstänkte likheter. Hur man på alla plan och platser håller undan och inte belastar andra med hur det känns. Eller bara peppar sig själv och upplyser det miserabla jaget att man faktiskt har trevligt också.
fredag 27 augusti 2010
Daisy Kurt
Jag smakar på den nya tekniken med helt minneskortburen talbok. Daisy-skivan kopieras lätt till kortet. Sätter det i spelaren, slår på den och lyssnar på Johannes Anyuru läsas upp av statens blindhjälpande röster. Det låter förjävligt.
Staten har ingen rytm, och visst låter jag som liberatianerna men staten har inte rytm så är det bara. De mer vana kanske kan ta till sig. Jag är glad för min syn, min odyslektiska hjärna och mina fortsatta undvikanden att läsa poesi ens på papper.
Staten har ingen rytm, och visst låter jag som liberatianerna men staten har inte rytm så är det bara. De mer vana kanske kan ta till sig. Jag är glad för min syn, min odyslektiska hjärna och mina fortsatta undvikanden att läsa poesi ens på papper.
torsdag 26 augusti 2010
Grown Ass Kurt
Att ha jobb nog för att kunna avregistrera sig från rekryteringsfirmors kukmail. Fan nästan fast jobb, ja jävlar om ett halvår ett fast jobb. Att gifta sig om ett år. Att flytta in i en bostadsrätt (så är den hyrd i andra hand! :pPpPpPPPP). Grown ass man.
Kurt ser på TV4
Jag har en liten ö där jag sitter och lyssnar på infomercials som rullar i teven utanför. Infomercials och förmiddagsskit. Rachel Ray, Oprah, Malou von Sivers, The Doctors where MD meets TV - nytt jobb, samma teve. Det är ändå ett raster över min dag som jag inte störs av. Jag kallar det omvärldsbevakning och låter det ligga brus bäst det vill.
I katalogen som skickas från BTJ ser jag värdelösa informationstexter. De är menade att marknadsföra böckerna, men vem som läser texten och köper sen, de vet jag inte vilka de skulle vara. Vem producerar all text. Det finns mycket text och någon har skrivit allt.
I katalogen som skickas från BTJ ser jag värdelösa informationstexter. De är menade att marknadsföra böckerna, men vem som läser texten och köper sen, de vet jag inte vilka de skulle vara. Vem producerar all text. Det finns mycket text och någon har skrivit allt.
onsdag 25 augusti 2010
Fighting Kurt Prosa
Häromdagen skrev jag någon annanstans att det fattades tid. Hade ingen sån, jag har ju fått jobb.
Det var häromdagen det, idag är en annan dag, och även från lånedisken kan en bibliotekarie skriva saker på blogg. Fyra personer på två timmar har strukit runt hyllorna omkring mig. Det är kvällsöppet, det ska vara så. När klockan var halv tolv var det tvärtom ingen som öppnade för besökare som försiktigt kikade in. Så fungerar det om onsdagarna. Det är ny tid som skänkts mig.
Jag maskar inte, jag är bara så privilegierad.
Det var häromdagen det, idag är en annan dag, och även från lånedisken kan en bibliotekarie skriva saker på blogg. Fyra personer på två timmar har strukit runt hyllorna omkring mig. Det är kvällsöppet, det ska vara så. När klockan var halv tolv var det tvärtom ingen som öppnade för besökare som försiktigt kikade in. Så fungerar det om onsdagarna. Det är ny tid som skänkts mig.
Jag maskar inte, jag är bara så privilegierad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)