Få skjuts med Kurt

Man gör ju allt för tjejerna, det gör man. Vill hon ha skjuts någonstans kanske, eller hjälp med datorn. När vi var i stugan blev det ju en del hämta och lämna, när tjejerna behövde komma till eller från stan. Det är ju så besvärligt med buss, hela vägen går de aldrig, och på natten går det förstås inga alls. Roger körde himla många vändor han, men tjejerna blir förtjusta förstås. Några famntag blir det allt.

Jag körde Lena själv, mitt i natten ville hon hem och jag ställde väl upp. Protesterade lite med tanke på berusningen men hon framhärdade och jag fick komma upp till porten sen, men inte mer. Roger bjuds alltid in han.

Jävlar vad man ställer upp ändå! Tackar för maten och bjuder på snaps. De är inte lätta inte. Skämta med dem får man göra ändå, en får vara tacksam för det. Inga riktiga surkartar bland de vi kör och skålar för. ”Skål för er sköna damer och era behag, som vi jagar vareviga dag!” skaldar någon, nog fnittras det då. Roger är svår på dem. Men trofast, som alla vi andra! Nog ställer man upp alltid. Vill de ha skjuts blir det så, aldrig kräver vi något. En extra filt om hon fryser eller om man bara vill göra sig till med lite extra.

Per-Erik är redan gift. Visst är han äldst också men bara med två år. Hon är så krävande. Första gången vi hörde honom fråga henne om han fick följa med oss ut till stugan en helg skrattade vi åt honom, men det var liksom inte roligt längre efter några gånger till. Han försöker förklara för henne att det inte är så viktigt för honom att allt blir perfekt och bjudningar för släkten och sådant, varför göra sig till. Nu när barnet kommit måste hon väl ta det lugnt, brukar han säga, hon måste väl fokusera på lillen. Men hon ska visst ändå göra sig till och han får gå ärenden och skjutsa. Han kommer inte ens nära tjejerna när vi är ute men ändå klagar hon. Hon skulle allt sett hur han nekade Susannas inviter häromsistens! Han är lojal trots allt, Per-Erik.

Och vem skulle då täcka upp för honom med Susanna? Så det gjorde ju jag. Efteråt när jag körde henne hem var hon ledsen, för att Per-Erik var en så bra karl men inte var hennes karl. Så sa hon. Hon sa ingenting om mig men jag behövde ju inte tjata längre, den gången, om att få följa med upp. Men Lena hon säger ifrån hon, fast man hjälper till.

Kurt förklarar sig

[öppning]

Jag tycker bäst om mammorna. Det kan verka inställsamt, men det är varken med flit eller som en taktik det blivit så. Om det stämmer att jag tycker om dem mest för att de gillar mig först kan jag däremot inte svara på. Hur vet man det. Så är känslor i allmänhet, en kille jag hatade i åttan var själv den som började. Jag tog efter.

Pappor är reserverade och det kan jag väl förstå. Men de gillar mig också rätt snart. Grejen är att jag verkligen tar hand om och ställer upp, det syns. Det har alltid varit helt ärligt menat. En pappa ringer mig fortfarande men jag misstänker att det är något annat där, och då är det mycket svårare. Alltid svårare att ställa upp om man inte vet hur det ska gå till. När hans dotter bad mig dra åt helvete var hon den första som gjorde det. Det var så jävla skönt. Då visste man, och så gick jag bara. När han ringer mig pratar vi aldrig om henne, men om hans fru som sagt samma sak till honom. Dra åt helvete, och han hade bara gått.

Jag fattar inte varför det verkar som om jag inte bryr mig när jag bryr mig så himla mycket.

Känns fake

Rolig grej: mina halvt improviserade små känsloutbrott till kurtprosastycken har börjat bli alltmer ofta ljug och/eller past life. Än mer mina dito rap rhymes. Känns fake men man borde kanske glädjas pga det kan vara en sån där framgångshistoria. Frågan är bara hur fan jag ska lyckas undvika att det blir helt embiroeskt om det fortsätter komma missnöjesvalser från den nöjda kroppen.

Du håller förstås bara koll på etiketten. Are you real? Or you fake?

I got so little game I am the referee

Kan inte walk the walk, nor talk the talk. Blir mest ält. Jag försöker att inte låta detta påverka hur det blir sen som vuxen. Han sa att jag skulle fastna i det och jag lyssnar, tror på och accepterar. Ändrar inget, dock, pga går ej.

Varje tickande sekund är ljudet av en ny tegelsten till muren och sen när klockan är 22.38 får man acceptera att gå hela vägen runt den och inse att det var en ringmur. Efteråt när man förstår att den också var en eventuell hägring är det försent och han hade rätt.

Om jag skulle sammanfatta

Jag menade inte riktigt det där jag sa, men det kan ju vara svårt att förstå. Jag gör det där att bara köra på och sen har man koner och vimpelsnören och gamla staketrester över hela bilen. Bitar av höbalar och en förvirrad kyckling som pickar i asfalten intill den väldigt påtagligt felparkerade metaforen. Ingen bad om att bli påkörd men jag hör getaway music och kan inte låta bli.

Sen det andra, när jag är stel och tyst. Det är samma fast långsammare. Och jag vänder mig åt ditt håll och förväntingarna rinner från väggarna ner över golvet och nuddar din fot. Det kanske tar en timme eller två.

Det är i alla fall inte på hastigheten man skiljer två saker åt.

Scen, barnet

Pappa rycker tag i min jacka och ryter åt mig att stanna. Jag får inte chansa sådär. Det kom inga bilar vid övergångsstället men pappa säger att man alltid måste stanna tills det blir grönt. Hans röst är hård och allvarlig. Det kan man inte veta om något kommer emot en fort, så fort så man inte ser. Så är man död. Om det finns en grön gubbe att vänta på vid farliga platser så måste man alltid vänta. Aldrig chansa.

Så tar han min hand och vi går igen. Att hålla i pappas hand är också en grön gubbe.

Scen, eftergymnasialt

Signalen tar sig aldrig förbi mina koncentrerade raska steg och musiken i lurarna. Ett missat samtal från Helene som jag ser först någon timme senare. Jag har redan gått halvvägs.

Låter bli att ringa tillbaka. Det får bli senare i så fall, om jag nyktrat till av promenaden. Orkar inte med att hon pressar mig att ta taxi. Det låter väl som omtanke när hon vill ha hem mig men fan vet om hon inte bara vill ligga. Hon betalar ju alltid. Är jag för full då är det ju helt bortkastat. Att vara så full är förstås ändå bortkastat. Det finns ingenting högre just nu på agendan än att inte längre vara så jävla full.

Det är för tidigt. Ovärdigt. Men Christians fel. Han fick med sig den där bruden ner till källarplanet och jag blev kvar. Han vände sig lite och flinade mot mig triumferande och jag höjde väl glaset och låtsades vara glad. Sen tog jag deras drinkar också, svepte och gick. Han kommer sura för det men sånt går alltid över när man haft ragg.

Det är kallt trots att solen knappt börjat gå ned och sommaren inte borde vara slut. Jag är slut. Jag ringer Helene ändå.

Vänta på nya tider

De nya i ettan, de ser så små ut. Var vi sådär? Jag minns att jag kände mig liten och nu känner jag mig förstås fortfarande inte helt stor. Men de nya ser verkligen små ut. Perspektiven är något vi aldrig verkar greppa. Förr var jag där, nu är jag här. Att jag ändå känner mig som samma.

Gud alltså, om man ändå blev vuxen av de där enskilda händelserna. Att det kändes annorlunda. Men jag knullade med nån och ändå kändes det samma. Till exempel. Kanske man måste fylla 20 först.

Re: En dagens tack!

Kurt i klassen

Dom gör inget ifall man bara är tyst. Räck inte upp handen, svara inte ens på frökens tilltal, och säg absolut inte under några omständigheter nånting om den där töntiga grejen som bara du är intresserad av. Dom vet mycket väl att det inte var töntigt förra månaden, att dom själva höll på med det. Påpeka inte detta, nu är det töntigt. Så är det.

Lägg dig platt om dom går till anfall. Jaga inte, om dom snor din boll eller nån annan grej som är din. Du får antagligen tillbaka den ändå om du bara inte jagar, kanske hamnar den på skoltaket men dit kan du klättra. Hellre att dom ser dig klättra när skolan är slut än att dom ser dig grina snor på rasten.

Du är inte intressant nog att dom går efter dig bara sådär. Du är inte Hunden eller Fetto, var bara tyst så ger det med sig. Om Hunden eller Fetto försöker med något, för att avancera socialt, då kan du slå dom på käften. Ifall du kommer åt och fröken inte ser. Ingen bryr sig om dom.

Det är bara några tips alltså. Från mig till dig.

Kurt Knarkare

Fy fan att man älskar det trasiga. Vältrar sig. Etc.

Åh ge mig din skit i bloggform! Jag älskar dig när du tycker synd om dig själv, det är inte alls osympatiskt. Jag menar det. Men det är nog skadligt. Man kan bli sån. My heroes had the heart to lose their lives out on the limb med nån jävligt dum skit som de inte borde sysslat med. Man kan bli sån.

Visste du att jag har missbrukarsjäl? Och bara när jag skriver den saken myser jag över dess sanning och potentialen det har. Jag knarkar mitt missbruk. Möter en vägg av perfektion i min vardag som är överväldigande trygg, lugn och förjävla vacker. Ser någons leende och njutning och lugn och vet att det är lika bra knark det - men jag har inte klättrat över väggen än. Jag tror inte riktigt på andra sidan.

Men ibland tror jag att jag kan få allt.

- - -

(trigger)

Kurt går till val på eget program

Kurt Prosa tycker att vi ska göra det svårare för företagen,
företagen är bara dumma.
Kurt Prosa gillar mamma statens sköna famn.

Kurt Prosa tycker att vi ska ha färre jobb,
fast man ska dela på jobben.
Ett halvt jobb till alla tycker Kurt Prosa.
Det blir lagom.

Skatter ska vara enkla tycker Kurt Prosa.
Inga konstigheter, bara en skatt.
Bort med moms och avgifter och sån svår matte.
Utom på knark, för knark är så dumt
så det måste vara dyrt med knark.
Skatt på knark.

Om Lars Ohly vill, så får han kalla sig kommunist.
Kurt Prosa är liberal där.
Varje person får ansvara för sin titel själv
och för konsekvenserna.

På skolorna får man ha på sig vad man vill.
Kurt Prosa vill att alla ska dölja ansiktet för Jan Björklund,
gärna med Darth Vader-mask,
för då ser han inte hur mycket man skrattar åt honom.
Kurt tycker att Jan ska slippa se det.
Det blir pinsamt annars.

Kurt Prosa vill se en death-match ("döds-kamp")
mellan Göran Hägglund och den där gorillan.
Gorillan ska heta LeChimp, fast den inte är en schimpans.

Feminister måste sluta ha bättre sex än andra.
Det är inte rättvist. Kurt Prosa vill ha det rättvist.

Kurt tycker att miljön är viktig,
det är fint med grön natur.
Kurt Prosa vill förbjuda vintern,
det ska vara grönt alltid.
Om Kurt Prosa får bestämma
då ska ingen få skräpa ner i naturen
när det är techno-fest utomhus.
Det ska vara mer fest i skogen.
Och så vill Kurt Prosa ha hip-hop i skogen.

Free Gucci, tycker Kurt Prosa.



För övrigt anser Kurt att Slussen bör förstöras.